Lunnefåglar och havsulor

En kortare körning idag tog oss till Goksöy, en ö känd för fågelskådare. Inte för att vi är direkt fågelskådare men lite roligt att komma upp på klipporna, få vyer och fåglar på köpet.

Smala smala enfiliga väger ut till ön. Mötesplatser på höga broar och lite anspänning för föraren att ta sig till ön. Men väl framme kom solen fram. Det var annars regn hela vägen ut.  En tre-timmars vandring uppför klipporna gav helt ljuvlig utsikt. Nu är vi verkligen längst ut i havsbandet. En rätt kraftig stigning på vandringen, men väl förberett med skifferplattor så för Ola Norman var detta nog en mycket lätt vandring.

På ena toppen var det massor av havsulor. Fräckt att få se dem!  Tydligen har det ett vingspann på mellan 165-180 cm! Imponerande. Vi lärde oss att de håller till ute på havet och flyger hela tiden, och bara nu när de häckar söker de sig till land.

När vi sett klart havsulor så gick vi vidare till nästa klippa som var gulliga lunnefåglarnas mysställe. Så himla söta!  Tydligen ska här vara hundratals lunnefåglar på kvällarna när de kommer tillbaka från sina fisketurer över havet, men nu på dagen satt de som latade sig kvar på stenarna och lät sig villigt fotograferas. Så otroligt söta.

En bonus att det också fanns en geocache på klippan!

En riktigt fin dag!