Porto

Vi tog bussen från Barra till Porto via Aveiro. Jag är så imponerad av appar som hjälper oss att planera rutter , hitta rätt och veta vad man ska se. Man undrar hur man klarar det sig förut?

Idag kom vi fram till Porto. Det regnade när vi kom, men eftermiddagen blev solig och fin. Vi vandrade upp och ner i staden. Den är väldigt kuperad. Birger fick besöka kyrkor medans jag satt i solen och slappade. Vi loggade en massa geocacher. Det är roligt att dem som man inte behöver hitta fysiskt utan bara svara på frågor. Då behöver man inte vara så konstig när man letar i en storstad.

Plötsligt kom vi ner till vattnet och där var alla de andra tusentals turisterna. Hade liksom inte räknat med att det skulle vara så många i februari.

Vi tog det lugnt, vi hittade en restaurang där vi satte oss ute. En väldigt gullig och duktig sångerska ställde sig och sjöng på gatan. Normal tycker jag det är lite jobbigt med gatumusikanter, men den här tjejen var fantastisk och det var givet att hon skulle ha dricks efteråt. Jag åt tonfisklasagne, det gör jag aldrig ätit förut. Helt okej. Birger åt en lokal rätt som nog var det mastigaste de hade på menyn. Jag hade inga problem att inte välja den. 🤪

Det blev en tidig kväll. Det tar på krafterna att vara ute hela dagarna 🙂

Följande dag i Porto

Vi går och går, över 20000 steg om dagen, ibland mycket mer. Lite tufft med min menisk men det går.

Idag styrde vi mot kristallpalatsets trädgårdar. En fin vandring, lite utanför turistområdet. Visserligen lite tidigt för trädgårdsbesök, inte mycket som hade slagit ut. Men ändå vackra vyer utöver hela floden. Som så många gånger förr är vi så nöjda med att använda oss av Geocaching för vandring i storstad. Då kommer man till allt man ska se och defintivt lite till.

Vi tittade även på Portvinskällarna på andra sidan floden. Roligt att se och där var ju även alla gamla båtar som tidigare fraktade portvin, numera turister. Tack vare Geocaching hittade vi också det enda varvet som fortfarande tillverkar den här typen av båtar.

En skön dag igen. Men ganska möra ben 🙂