Pladderskrillor…

Alltså.. det bara kändes rätt att kalla det pladderskrillor. För det blev ju precis så! Jag stapplade runt några varv och funderade om det var 100 år sedan jag åkte skridskor sist. Sååå dåligt gick det! Men så kom Anna! Och vi pladdrade pladdrade pladdrade.. och åkte fortare och fortare utan att märka det. Hade tidigare träffat Ted, en paddelkompis som ju såg hur uuusel jag var.. men när jag åkt och pladdrat en stund och han swischade förbi för 20e gången så ropade han ”bra”. Nu överdrev han väl såklart, men jag håller ju med om att...